Lina

söndag och klockan är halv fem. och jag har precis gått upp ur sängen. aa, det är faktiskt sant. vet inte vad som håller på att hända med mig faktiskt, sover och sover och sover och är fortfarande trött. men aa, det är väl bara att fortsätta och sova för någongång måste man väl bli pigg ;) fast imon kommer jag väl knappast vara det, min klocka kommer ju sjutton ringa vid halv fem. är inte det nästan lite för tidigt?

efter att ha varit hemma själv ett tag så känns det rätt skönt att äta söndagsmiddag hemma hos pappsen. känner mig dock så himla gammal när man skriver att det ska bli gott med söndagsmiddag? varför helt plöstligt denna känslan? äsch då, orkar inte tänka på det nu för snart rullar väl cykeln utan mig.

jag har fortfarande så mycket jag vill skriva. och varje gång jag sätter mig här tänker jag att jag ska börjar men orden kommer inte ut i rätt ordning så det blir aldrig av. vissa tankar kanske bara har en plats, inuti mig?