Lina

jag hade en otroligt deppig tisdag. morgonen med becca var grym sen blev jag så trött så jag visste varken ut eller inte och a, sämst tisdag. punkt ;D hälsenan dog och jag visste varken ut eller in. segt ! tur att louise kände likadant ungefär annars hade jag nog dragit ner henne i diket ändå iofs. åkte hem och pluggade och sov och sen kom sandra och jag kan bara berätta för er allihopa att nu är det sådär sjukt sjukt mycket bättre igen! nu är det sådär bra som det ska vara, och som det alltid är :)

onödigt inlägg och sjukt tråkigt men vad fan, jag bjuder på det ;D

all we had is broken lika shattered glass?

måndag - ny vecka - nya äventyr - förhoppningsvis bättre än förra.

jag tror att jag egentligen alltid haft två val.eller iaf två tankar om samma sak. jag har alltid haft en förkärlek till nr ett och aldrig riktigt vågat, eller velat, inse att nr två kanske tyvärr kan vara sann. mina vänner har haft olika tankar, vissa har sagt att nr ett är helt klart det som gäller. samtidigt som vissa mer eller mindre försökt skrika i mitt ansikte att det är nr två jag måste utgå ifrån. jag gjorde ett val och var under en tid oerhört nöjd med det. kändes som om jag aldrig skulle ändra mig, aldrig ens komma på tanken att jag gjort fel val. sen under loppet av tio minuter förändrades allt.

Du får inte knacka på min dörr om du inte är beredd och komma in. du får inte göra om mitt namn och börja kalla mig för din. Du får inte vandra på min väg utan att visa mig ditt mål och inte stjäla av min godhet för att fylla upp ditt hål.

folk frågade om jag inte blev arg. arg? naej inte min grej. besviken och ledsen? jaa. men alla säger att det inte märks. naej, det är nog sant. jag kommer nog aldrig visa någonannan än mig själv att detta slet bort en bit inom mig. den som redan vet, den vet och det räcker. samtidigt som jag undrar om man mår bättre om man berättar för någon. du vet, men du vet inte allt.

Och du får inte riva mina murar som jag omsorgsfullt har byggt om du inte skyddar mina drömmar så att jag kan somna tryggt.

så nu när alla mina tankar om allt har förändrats. hur jag gör med val ett och två? vågar jag leva kvar i mitt val nr ett. vågar jag lita på att min lille dröm bubbla som jag så gärna vill leva i kommer skydda mig. eller kommer den bara skydda mig ett tag till innan den snabbt och hemskt spricker igen. hur vet jag vilket val jag måste göra? handlar det om att våga lita på någon eller handlar det om att inse att alla inte har samma bild som jag om vad som fanns och inte fanns. våga lite på, eller inte?

Och du får inte ha mig som en dröm när jag vill va' din verklighet du får inte säga att du hoppas om du inte tror du vet.

fråga mig inte varför men idag läste jag tidningen på morgonen, varför inte liksom? sista sidan fylldes av en liten gul sol som såg ut som den hade sett bättre dagar, haha, nej men seriöst så stod det nedgång 15.45. då blir ju frågan, är det här verkligen sant? hallå vintern?